Food
Travel
Film & TV
Our Home
Metrobloggen
Outside Tokyo
Outside London
Family & Friends
Culture & Tradition in Japan

17: 01 02 03
16: 04 05 06
15: 01 02 03 04 06 07
14: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
13: 01 02 03
12: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 12
11: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
10: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
09: 11 12
08: 01 02 03 04
07: 10 11 12

to Paris

13 Apr 2016
 
Bilden föreställer min bror, min morbror, min styvbror och mig och är tagen på shoppinggatan Champs-Élysées i Paris, sommaren 2005. Jag tycker kompositionen är ganska komisk, bilden ser nästan arrangerad ut. Det var mitt första besök i Frankrike, hela familjen var i Paris i en vecka för att närvara på min mammas bröllop. 
 
Sedan dess har det inte blivit några fler resor till the city of love (Tokyo kom emellan) men nu ska det bli ändring på det! Vi har bokat biljetter med Eurostar till slutet av månaden och kommer ha ca 2,5 dagar på oss att upptäcka staden! Trots att jag har vart där en gång tidigare kommer nog det mesta kännas som nytt, delvis för att det var så länge sedan men också för att jag vid tillfället i fråga var en sur tonåring (var god se bilden ovan) som antagligen inte uppskattade en stadsresa lika mycket som jag gör nu.
 
Vi kommer inte planera in alltför mycket inför resan utan antagligen göra som vi brukar göra när vi åker till nya platser. Promenera, promenara och promemera lite till. Vi kommer garanterat vandra runt i Monmartre, kika på Moulin Rouge och Sacré-Cœur men vi kommer nog hoppa över en del klassiker som att åka upp i Eiffeltornet och besöka Louvren. Om det är fint väder vill jag absolut besöka luxembourgträdgården! Om någon har några udda tips på vad man inte bör missa i Paris så får ni gärna hojta till!

sensou-ji, pokémon & karaoke

28 Feb 2015
 
Här kommer ett inlägg om mitt februari i Tokyo 2008 lite i sista minuten, jag ville gärna få upp det innan vi går in i ny månad imorgon. I februari började vi känna oss lite mer hemmastadda i Tokyo och efter lektionerna utforskade vi bl.a. de olika stationerna som låg mellan vår hemstation Warabi och skolans station Shin-Okubo. Här är blandade bilder från Ikebukuro, Akabane och Kawaguchi. Tokyo är ju egentligen bara en stad men det kan kännas som varje tågstation är sin egna lilla stad med många olika affärer som bara finns just där.
 
 
Ungefär en månad efter att jag hade anlänt till Tokyo för att studera japanska besökte jag Asakusa för första gången. Asakusa är ju som många vet Tokyos mest kända tempelområde, där templet Sensou-ji står i centrum. Just då åkte jag dit tillsammans med Patrik, Teresa och Tobias men jag har varit där många gånger sedan dess. Asakusa är ett väldigt trevligt område och under de 6 åren som jag bodde i Tokyo har jag utforskat mer och mer. Varje gång jag är där tar jag garanterat en sväng längs med Nakamise-dori och går även bort en bit till Kappa-bashi. Jag har tidigare bloggat om dessa två gator här.
 
 
Ganska ofta var det fest tillsammans med de andra vännerna från skolan och gästhuset. Jag bockade bl.a. av mitt första izakaya-besök. Att gå på izakaya är ett riktigt trevligt sätt att umgås och det är ett väldigt vanligt nöje i Japan. Det är som en restaurang men alla maträtter kommer in i portioner och uppläggningar som det är tänkt att man ska dela med allihopa. Självklart finns det alltid alkohol på plats och det är nästan standard att man betalar ett paketpris och sedan får dricka hur mycket man vill under en bestämd tid. Det finns en uppsjö av olika sorters izakayor i Tokyo, både vad gäller utbud och pris, så det brukar finnas något för alla. 
 
 
Ungefär lika ofta som det var fest var det hemmamys i den gemensamma loungen i gästhuset. I och med att det bodde så många i huset var det gemensamma rummet riktigt stort och här åt man middag, gjorde läxor, tillverkade alla-hjärtans-dag-choklad och spelade tv-spel m.m. När man kom hem från skolan eller något annat ärende kikade man alltid in här först och kollade vad som försiggick.
 
 
Men mest var det karaoke såklart! Säkert 1-2 gånger i veckan under den första tiden. Vi blev snabbt stammisar på ett ställe i närheten av huset och brukade alltid få det största rummet eftersom vil alltid var så många. I det här rummet har jag spenderat många oförglömliga kvällar och nätter. 
 
 
En hel del shopping blev det också såklart, mitt rum fylldes snabbt med mer och mer saker. Jag drogs väl mest till sådant som inte finns att köpa i Sverige. Trots att jag (trodde att jag) hade vuxit ifrån Pokémon så började jag nästan direkt att inhandla allt jag såg som var Pokémon-relaterat. Till skillnad mot Sverige så säljs ju dessa små figurer både i mataffärer och inne på 7-11. Det tog inte många veckor innan jag blingade min mobil heller, när man bor i Tokyo så!

Missa inte att kolla in mina gamla inlägg som jag då skrev på Metrobloggen, nu ligger hela februari månad 2008 uppe!

that time 7 years ago

23 Jan 2015
 
 
Det här inlägget består endast av bilder från mitt januari år 2008. Bilderna här ovan kommer från runt och i den japanska språkskolan som jag gick på då, ISI Language School Tokyo. På sista bilden äter jag och de andra svenskarna obento-lunch i skolans lobby som vi har köpt alldeels i närheten. Just nu är det 7 år sedan jag kom till Japan för första gången för att studera japanska där i ett halvår. 
 
 
Första besöket i Harajuku var något alldeles speciellt och det kommer jag aldrig att glömma. Det går verkligen inte att hitta något liknande i Sverige. Harajuku blev min favoritplats i Tokyo under en lång tid, och jag åkte säkert dit minst en gång i veckan efter skolan. Inte alltid för att handla kläder utan också för att bara gå runt och njuta. Alla besöken påverkade min klädstil väldigt mycket, något som ni säkert kommer märka i nästa inlägg om mitt första år i Japan.
 
 
Samtidigt som mig kom säkert minst 10 andra svenskar som bodde i samma guest house och studerade på samma skola. Det fanns även ett helt gäng svenskar där som redan hade studerat i 3 eller 6 månader. Innan jag åkte hade jag tänkt, som så många andra, att jag heslt ville lära känna icke svenskar och japaner under min tid i Japan, men riktigt så blev det inte. Under denna tid i det delade boendet lärde jag känna några av mina idag närmaste vänner och jag har idag fortfarande kontakt med de flesta. Bilderna ovan är tagna i vårt allrum men även på karaoke. 
 
 
Självklart åkte vi till Ikea Funabashi för att kolla in det svenska utbudet av matvaror men även för att fylla på våra enkla och små sovrum med något som påminnde om hemma i Sverige. I efterhand kan jag tycka att vi åkte dit lite väl fort, jag tror vi var där redan inom en vecka efter att vi anlänt till Japan! Sedan dess har det blivit många fler besök på Ikea i Tokyo, man är ju svensk ändå! 
 
 
Så här såg vårt boende ut som är i lite av en klass för sig. Vanligtvis har ett guest house plats för ca 20 inneboende men detta huset var tre våningar högt där varje rum inte ens var 5 kvadratmeter stort. Sammanlagt var vi ca 200 personer som bodde i samma hus och dealde på kök, toalett, dusch och allrum. Trots att köket var en historia för sig och att husmanagern Moki var väldigt strikt (läs hans lappar här ovan) så trivdes jag oerhört bra och hade den bästa tiden i mitt liv just då. Jag är glad att jag fick uppleva gemenskapen som infinner sig på en typ av stuendetboende även om jag aldrig har studerat på universitetet. Det var faktiskt inte förrän jag träffade Shin som jag valde att flytta ut, ca 8 månader senare.
 
 
Att äta ute varje dag efter skolan var en självklarhet, yenen var väldigt låg och vare sig man hade med sig egna sparade pengar som jag eller om man lånade studiemedel av CSN, vilket är väldigt vanligt, så klarade man sig gott och väl som student i Japan. Just här sitter vi på en s.k. family restaurant som heter Saizeriya. Det är en typ av restaurang som ofta serverar mat som är inspirerad från Västeuropa eller USA, har en varienade meny till ett väldigt lågt pris som passar både barn och vuxna. Maten är inte supergod men helt okej för en billig peng. På helgerna är restaurangerna överfulla av barnfamiljer. På japanska brukar man förkorta det till famiresu när man pratar om det.
 
 
Vårt boende låg i prefekturen Saitama som ligger norr om Tokyo. Så egentligen bodde vi inte i Tokyo men Saitama brukar räknas som en del av Greater Tokyo. Vi bodde i stadsdelen Warabi, som är en största förorten utanför Tokyo. Här fanns allt och lite till så man kunde underhålla sig alldeles utmärkt utan att ens åka in till Tokyo. I närheten av där vi bodde fanns detta vackra buddhistiska tempel. Sedan dess har det blivit många tempelbesök, något jag verkligen tycker om. 
 
 
Theresa, Patrik, Johanna och jag väntar på att vår ramen ska severas i Warabi.
 
Jag ångrar inte en sekund att jag gjorde verklighet av drömmen att åka till Japan och studera japanska. Det har gett mig otaliga erfarenheter och upplevelser som jag aldrig hade kunnat ta del av annars. Och jag har träffat massvis med underbara människor under min tid i Japan, bl.a. min man Shin som ni vet. 
 
Några månader innan jag åkte startade jag en blogg på numera nerlagda Metrobloggen om min resa till Japan. Jag bloggade ganska intensivt under mitt första år i Japan. Just nu håller jag på att föra över alla mina gamla inlägg till den här bloggen. Det är ett tidskrävande jobb och tyvärr följer ju inte kommentarerna med. Än så länge har jag flyttat över alla inlägg fram till den 31:e januari 2008 och ni hittar dem här under kategorin Metrobloggen tills vidare. Mestadels gör jag det för min egen skull men om någon är intresserad så får ni gärna gå in och kika. Den ursprungliga bloggen på Metrobloggen hittar ni här.