yokohama twilight


Hej alla glada! Hoppas ni har en bra början på veckan! Nu är det knappt 3 veckor kvar till jag åker till Sverige, snart dags att börja packa. Skulle behöva inhandla en ny resväska innan avfärd men vi får se hur det blir med det. 

Här kommer lite bilder från i helgen när vi var i Yokohama.
Vi åkte dit för att fira Casey som fyllde 27. Vi promenerade mest runt omkring stationen Sakuragicho, till lunch blev det japanskt och till middag blev det italienskt.
Megumi är gravid i 6:e månaden, det ska bli så kul att se vem som kikar ut i slutet av året!
Yokohama har en rätt schysst siluett tycker jag, med Landmark Tower till vänster och det välkända pariserhjulet till höger. 

like a city of fireflies


Hallå i stugan! Idag har vi äntligen fått lite riktigt skön sommarvärme, med så där hög luftfuktighet att man riktigt känner hur svettpärlorna rinner ner för ryggen en efter en när man står på tåget till jobbet... Jag klagar inte, detta har jag väntat på för det är så här sommar i Tokyo ska vara. Varmt, fuktigt och outhärdligt. Imon ska det bli regn igen, och just nu härjar en supertyfon nere vid Okinawa-öarna, hoppas att den inte kommer hit! 
I helgen blev det ett spontanbesök till Tokyo Tower som är ett av stadens mer kända landmärken. Ja, det är en kopia av Eiffeltornet i Paris, fast orange och 8 meter högre än originalet. Och tornet har faktiskt prydit Tokyos siluett ända sedan 1958. Det är inte bara Tokyo Tower som har en lånad design, det finns ca fem stycken Frihetsgudinnor runt om i landet också... 
Vi åkte upp till den första utsiktsplatsen på 150 meters höjd, den högst upp var stängd för dagen. 
Där i bakgrunden kan man se Rainbow Bridge som leder ut till den konstgjorda ön Odaiba i Tokyo Bay. En av de fem frihetsgudinnorna finns att beundra där.
Hej hej!
En trappa ner var allt blått. Tokyo Tower verkade vara ett mycket poppis ställe att gå på date på, det fanns till och med ett litet Shinto-tempel här uppe på 150 meters höjd där man kunde skriva sina kärleksönskningar.
En glasruta i golvet gjorde så att man kunde se hela vägen ner. Tyvärr var rutan såpass smutsig att man nästan inte såg någonting.
 
Ett bra avslut på en kväll som annars blev lite misslyckad. Vi skulle åka och titta på eldflugor i år igen, den här gången på ett nytt ställe. Det visade sig vara ett svart tält som man fick gå in i och där fanns en liten bur med ca 20 stackars eldflugor i. Väldigt deprimerande om man jämför med förra året då vi fick gå längs en liten stig i något som mer eller mer kändes som en skog, och där flög eldflugorna fritt så klart. Jag vet inte om vi hinner åka och titta en gång till innan "säsongen" är över (eldflugor lever endast i ca 2 veckor) men i värsta fall har vi en väldigt fin upplevelse från förra året att minnas fram till att vi får chansen igen! 

one sunny sunday (finally)


Happy July! Nu har jag nästan dåligt samvete över att jag klagade så mycket på vädret (och livet i allmänhet) i mitt förra inlägg för i söndags hade vi verkligen flyt! Trots att det var sagt att det skulle bli regn så vaknade vi upp till solsken. Vi tog ett snabbt beslut och stack iväg till Kamakura direkt! Ungefär 2 timmar senare var vi framme och vi möttes av en molnfri himmel så långt ögat kunde nå! 
Vi började med att besöka vackra templet Meigetsu-in som ligger på gångavstånd från stationen Kita-Kamakura. Det kostar 500 yen att gå in men jag tycker absolut det är värt ett besök, speciellt om man kan pricka in perioden då hortensirona blommar i juni - mitten av juli. Hela tempelområdet är fyllt av en ljusblå, vacker sort. 
Min nya "frisyr" som ser ut som något som kan passa en fågelskrämma. Väntar ivrigt på att det ska växa ut så jag kan gå och klippa mig ordentligt igen.
Det här är själva templet, väldigt harmoniskt och fint. Vi gjorde faktiskt en hortensia-runda i Kamakura 2 år tidigare, och jag passar på att lägga upp bilden ovan inklusive några andra i det här inlägget eftersom det aldrig blev av förra gången. När vi var där i söndags fick besökare gå in i templet så då var detta rum fullt med folk. 
Hade väl inte världens snyggaste frisyr för 2 år sedan heller men jag hade i alla fall hår kvar på huvudet. Nu senast tunnade frisören ut det säkert 50%!
En liten bambu-skog finns det också inne på tempelområdet. Shin kollar så att dem sitter fast ordentligt. Bambu är verkligen en sådan sak som jag tycker är så hima coolt och jag blir alltid så imponerad när vi går förbi en liten dunge, även i området där vi bor. Då slår det mig att "oj, jag bor i Japan". 

I närheten av Meigetsu-in finns en liten affär som mestadels säljer tillbehör till det japanska badrummet.
Detta templet besökte vi inte i år men stenarna ska representera ett förälskat par. I bakgrunden syns önskningar och böner skrivna på hjärtformade träbitar.
Ett av de större templena hade redan börjat firandet av tanabata som infaller i juli eller augusti beroende på vilken kalendar man följer. Man firar bl.a. genom att skriva en önskning på en bit färgglatt papper och hänger upp den på en bambugren.  
Det här hade Shin inte riktigt koll på men tydligen får man en starkare relation om man går igenom ringen tillsammans. Det är vanligare än vad man tror att japanerna inte har koll på sin egen kultur, det har till och med hänt att jag fått utbilda japanska kompisar i deras traditioner...
Fram emot eftermiddagen tog vi ett tåg ut till halvön Enoshima och när vi kom fram såg vi att molnen runt omkring oss började dra ihop sig men än hade vi inte fått en endaste droppe på oss.
Den gröna porten är ingången till en shoppinggata som leder upp mot toppen av ön som mer eller mindre är ett berg. Den röda porten är halvägs upp och där bortom kan man se "fastlandet". Jag har vart i närheten förut men aldrig vart ute på Enoshima så det var en positiv överraskning, först en mysig shoppinggata och sedan fina tempel med tillhörande utsikt.
Ännu ett tempel tillägnat kärleken, de två träden är ihopbundna i en evig omfamning.
Kolla in den där molnformationen, det måste ju vara en storm eller? 
Högst upp på ön fanns en inhägnad trädgård med växter och inredning samlat från hela världen. Vi klättrade inte upp i utsiktstornet men fick en ganska bra vy ändå tycker jag.
Både i år och för 2 år sedan åt vi soba-nudlar under vårt besök i Kamakura. Sin älskar soba medan jag inte riktigt ännu lärt mig uppskatta den enkla smaken... Bilden ovanför föreställer Enoshimas tågstation men påminner mest om ett tempel.
 
Så vi hade en supebra dag i Kamakura, och igår fick jag reda på av mina arbetskollegor att det var regnstorm i Tokyo medan vi njöt av solskenet 2 timmar bort. Det kallar jag flyt! Vädret, du är förlåten!

att se det från den ljusa sidan


Ojsan hoppsan, det blev visst en hel veckas oplanerad bloggsemester. Så kan det gå, speciellt när livet är så himla oinspirerande som det är just nu. Juni har verkligen vart en tråkig månad, regn i stort sett varje dag. Ibland har det vart soligt och fint men i stort sett alla helger har regnat bort. Liksom den här helgen också verkar göra. Regnsäsongen ska tydligen vara extra utdragen i år. Och jag som hade hoppats på så mycket japanskt sommarväder som möjligt innan jag åker till Sverige i augusti!
Den lilla floden Nogawa i närheten av där jag bor. Koganei, Tokyo,juni 2014. 
Att åka till Kamakura har vi heller inte kunnar göra, hittils har vi fått nöja oss med de hortensior som finns runtomkring där vi bor. Nu gäller det verkligen att planera upp varenda helg innan jag åker, 4 stycken allt som allt.
 
Humöret just nu
 
+bra på jobbet
+är konsekvent med min träning och börjar se liiite resultat
 
-regn, regn och mera regn
-klippte mig nyligen och jag har nog aldrig vart så missnöjd i hela mitt liv
-mina blommor mår inte alls bra och vill inte växa men jag vet inte vad jag gör för fel
-mitt nya datorbatteri är defekt
 
Jag vet att det bara är småsaker på minus-listan men ändå känns allt så himla trist just nu. Jag borde verkligen försöka uppskatta min omgivning mer, jag har världens snällaste man, en familj som står mig nära, fina vänner, bra jobb, jag är frisk. Men ibland vill det inte. Ne, nu får jag se till att dra på minerna till på måndag, ny vecka, ny månad. Och förhoppningsvis ska väl sommaren göra debut snart också, jag lovar att inte klaga när det är 35 grader och 100% luftfuktighet!

Yuru-kyara


Nu är det äntligen dags för del två i kategorin Japan Only där jag reflekterar över unika och udda saker här i Japan. Idag ska det handla om fenomenet yuru-kyara, eller japanska maskotar. Yuru-kyara är ofta sötfula karaktärer designade av amatörer och kan representera allt från en produkt, mat, byggnad eller en hel prefektur. "Yuru" kan översättas till löst eller avslappnat och "kyara" kommer från engelskans character. Det är alltså karaktärer som inte tar sig själva på så stort allvar, deras viktigaste uppgift är att öka kännedomen om det dem representerar och självklart att vara söta! Det här är något som bara har blivit större och större de senaste åren och populärast av dem alla just nu är Kumamon från prefekturen Kumamoto i västra Japan.

Kumamon har blivit omåttligt populär sedan han vann en tävling år 2011 där hela 350 olika maskotar deltog. Faktum är att man inte ens behöver åka till Kumamoto för att hitta prylar med denna björn, de säljs även överallt här i Tokyo.
Osaka är med sina 45 olika maskotar den prefekturen som har allra flest yuru-kyara, här syns Billiken, yuru-kyaran som representerar området Shinseikai, tillsammans med Kushitan, som ska föreställa Osakas populära tilltugg kushikatsu, framför ett av Osakas landmärken Tsutenkaku Tower.
Min favorit-karaktär är Musubimaru, längst till vänster, här tillsammans med Iito (från Higashimastushima) och Kumamon. Hans huvud är ju liksom en onigiri, hur kan man stå emot det. Dessutom har han en traditionell japansk dräkt på sig, det kan ju inte bli bättre! Musubimaru representerar prefekturen Miyagi norr om Tokyo.
Stadsdelen där jag bor, Koganei, har också en egen yuru-kyara, han heter Kokinchan och var faktiskt på besök på vår tågstation här om dagen, jag passade på att ta fotot här ovan då! Kanjit på hans mage betyder guld eller pengar och står även för "gane" i Koganei.Självklart finns det kvinnliga yuru-kyaras också, den här supersöta flickan kommer från prefekturen Shiga mitt i Japan och heter Yachinyan. Om ni tittar noga kan ni se en till karaktär på hennes popcornbehållare, nämligen Hikonyan. Han kommer också från Shiga och ska vara en av de allra första yuru-kyara som kom till.Ganska många karaktärer är faktiskt rätt så bisarra. De här två filurerna representerar Tokyo Tower men man undrar ju vem som bestämde att de skulle vara rosa...
Om du ser en yuru-kyara komma gående nedför gatan, ta chansen och ta ett kort tillsammans, för det här är garanterat Japan Only!

Klicka på bilderna för respektive källa.

guniea love


Hoppas alla haft en skön helg! Här har vi haft första regnfria helgen på ett bra tag, det har vart 30 grader och gassande solsken. Vi har vart ute en del, men ändå tagit det ganska lugnt. Idag åkte vi till djurparken i Kichijouji, som jag har tjatat att jag vill åka dit och klappa marsvinen. Det är sådana här nödlösningar som man får göra när man inte kan ha ett eget husdjur. Juat nu känner jag mig som en sim som precis har maxat mätaren "klappa" om det hade funnits en sådan. 

Vi fiskade upp 4 olika marvin och alla var så klart lika snälla och lugna. En bajsade lite på oss, tur att det är torra pluttar. Egentligen tycker jag väl inte att det är så bra med sådana här petting zoos, det måste ju vara fruktansvärt stressigt att bli runtjagade av små barnhänder dagarna i ända. 
Snart är det dags att ta sig an en ny vecka, hjälp vad tiden går fort. Inte ens 50 dagar kvar innan jag åker till Sverige på semester. Det ska bli SÅ NAJS. Men först har jag 1,5 månad kvar i Japan, förhoppningsvis ska vi hinna med en hel del kul under denna tid. Vad ska ni göra på semestern?

cold karaoke


Jag vet inte hur det är i Sverige men här i Japan har Disney's senaste animerade film, Frost, slagit väldigt stort. Här hade filmen premiär i februari och den visas fortfarande på bio. Överallt kan man se produkter (mestadels för barn såklart) med karaktärerna och på tåget ser jag att många (vuxna) spelar pusselspel med "Frost"-tema på sina telefoner. Som så ofta nu för tiden har klipp och sånger från filmen blivit väldigt populärt på youtube. Jag är själv väldigt förtjust i musiken även om jag inte är så imponerad av filmen, kan till och med erkänna att jag har haft en och annan karaokekväll här hemma i vardagsrummet tillsammans med Shin. När Shin sjunger Disney-låtar, då måste det vara bra för han tillhör annars den gruppen japaner som är uppvuxen endast med Ghibli-filmer och mer eller mindre ogillar Disney.
 
Ni kanske sett den amerikanska videon som heter "Good Looking Parents Sing Disney's Frozen Love Is an Open Door"? Det finns en uppsjö av den japanska motsvarigheten till denna videon, prova att sök på "扉を開けて 口パク" (Love is an open door lip sync) så får ni se! Här kommer tre av mina favoriter, så himla gulligt så det finns inte. Jag har till och med kommit på Shin med att sitta och titta på dessa videos utan mig!
 
 
Jag har inte lyckats hitta någon svensk motsvarighet till detta, det finns nästan ingenting Frost-relaterat på youtube. Men ärligt talat, hade en svensk kille ställt upp på det här...?

efter regnet kommer rengbågen


Någon regngbåge har jag tyvärr inte sett men regnat har det gjort i massor. Osäker på om regnperioden officiellt har börjat i Japan men det känns ju som det i alla fall. Om man inte har vart i Japan under denna perioden kan det vara svårt att föreställa sig vilka mängder som regnar ner men tänk er att det ösregnar. KONSTANT. I 2-3 dygn i sträck. Ganska så deprimerande. Regnperioden är den tiden på året som jag ogillar mest i Japan. Eller så är det vintern (för att det är så kallt inomhus, inte för att det är kallt ute), svårt att välja. Det absolut bästa med regnperioden är att den vackra blomman Hortensia slår ut överallt, den stormtrivs verkligen när det är ordentligt fuktigt ute. Så fort vi lyckas pricka in en helg utan ösregn ska Shin och jag åka till den vackra staden Kamakura just för att titta på dessa blommor. En annan utflykt som jag ser fram emot är att titta på eldflugor igen, det var verkligen en helt magisk upplevelse från förra året som jag aldrig kommer att glömma! 
Föressten, jag vet att det vart lite segt med uppdateringar här på bloggen. Problemet är inte att jag inte har tid eller ingen blogglust utan snarare att jag inte har något bloggmaterial. Just nu är det väldigt mycket vardag med jobb, träning och matlagning. Ibland är det svårt att hitta på något som är tillräckligt inspirerande att få vara med i bloggen. Jag vill att det här ska vara en till största del personlig blogg så jag vill inte fylla på med för mycket inlägg om aktuella nyheter i Japan osv. Jag vill heller inte pumpa ut halvhjärtade inlägg bara för att liksom. Så jag hoppas att ni inte har emot att få hållas, nya inlägg kommer allt eftersom att jag har något att skriva om! Men jag ska fortsätta posta inlägg i kategorin Japan Only, om vi har tur kommer det ett redan imorgon! 

blue & white


Ikväll blev det sushi till middag, köpt från den lokala mataffären. Självklart åt jag några fler bitar än de som syns på bilden, och goda var de allihopa. Passade på att inviga min nya tallrik, den vita med blå streck.
Har påbörjat en liten samling av japanskt porslin, än så länge har jag bara 4 delar men jag planerar att köpa till lite då och då när jag hittar något jag gillar. Japanskt porslin kommer i alla möjliga färger och former men just de blåvita är väldigt vanligt förekommande och känns klassiska.
 
Jag har bestämt mig för att blanda former och mönster hej vilt, då är det ju väldigt lätt att ersätta en kopp eller ett fat om det skulle gå sönder. Men jag har inte bestämt mig om eller hur jag ska blanda in andra färger. Vad tycker ni?
 
Många av de klassiska mönstrena på dessa blåa skålar kan man även se på japanska textilier. Antagligen är blå den vanligaste färgen då den är lätt att framställa från växter. Här kommer några fler härligt inspirerande bilder från Pinterest. Ni kan föressten hitta mig på www.pinterest.com/outthewindow Jag har bl.a. en väldigt vacker samling fotografier från Japan där som kan vara värd en titt!
 
Klicka på bilderna för respektive källa.

solskyddsfaktor 150+


Wan Ying och jag förra sommaren under en stekhet dag i Tokyo
 
Ny vecka och ny kategori på bloggen! Tänkte jag skulle fylla på här ungefär en gång i veckan, temat är Japan Only, alltså fenomen, påhitt och företeelser som jag har reagerat på under min tid i detta underbara land! Förhoppningsvis kommer ni läsare få reda på saker om Japan som ni inte hade fått reda på annars, men ni får också gärna kommentera och ge förslag på vad jag ska skriva om!
 
Ny månad är det också och här i Tokyo har 3 månaders konstant svettandes dragit igång, till och med lite tidigare än vanligt i år. Den sista maj hade vi 32 grader och de kommande dagarna kommer ligga på ungefär samma temperatur. På tal om höga temperaturer, tillbaka till dagens inlägg som ska handla om solskydd i Japan! Många vet säkert redan att japanska kvinnor har väldigt vacker hy och dessutom ser unga ut väldigt länge. Varför? Jo, delvis för att de skyr solen som som om det vore en telefonförsäljare.
 
I Japan är det i de flesta kretsar fint att vara blek och speciellt kvinnor vill inte bli solbrända över huvud taget. I Sverige säger vi att det ser fräscht ut med en lagom solbränna men inte här nej, jag har då aldrig hört någon säga att dem vill bli solbrända. Så hur löser man detta i ett land där solen gassar på nonstop större delen av året och dessutom luftfuktigheten är så hög att det är otänkbart att ha på sig något mer än linne och shorts?
 
Den enkla lösningen är ju förstås att bära en solhatt med ordentlig vidd, då klarar man sig bra från de värsta strålarna. Vill man inte ha hatt kan man införskaffa ett UV-paraply, detta är något som de flesta kvinnor kör med i Japan. Personligen invigde jag mitt paraply idag, för längre promenader måste jag ha detta om jag inte ska falla omkull av utmattning (jag smälter...!) Vill man inte köpta ett dyrt UV-paraply kan man köra med ett vanligt som jag, även om det antagligen inte ger lika bra resultat. Men simpelheter som solhatt och UV-paraply är för newbies, de riktigt seriösa solhatarna utrustar sig med något av följande; 
Inte alla men många kvinnor förser sig med sådana här kepsar med gigantisk skärm som man kan dra ner för hela ansiktet, självklart kombinerat med långärmad tröja, handskar, sjal och långa byxor/kjol. Trots att det är 36 grader ute! Kvinnor som har skärmen helt nerdragen kan se lite lätt skräckinjagande ut och ibland tror jag att det är självaste Darth Vader som kommer spatserande längs gatan...
Vill man skydda dig mot solen men ändå se lite somrig ut (?) i kortärmad topp kan man införskaffa ett par UV-handskar som finns i alla möjliga längder och färger.
Bilden ovanför är en väldigt vanlig syn i Tokyo, cyklar där styret är utrustat med handskydd. Antagligen för de som inte är så hard core att de har egna handskar men inte vill utsätta händerna för solens strålar under längre cykelturer. 
Att människor som arbetar utomhus skyddar sig mot solen är ju inget konstigt egentligen men vi som kommer från nordliga Sverige kan ju tycka att utstyrseln ovan är lite overkill. Men även om japaner har hy som är mer anpassad för starka solstrålar så har jag full förståelse att man inte vill utsätta sig för starkt soljus varje dag. Långsiktigt är det dessutom det smartare valet, både för hudens åldrande men också för hudens hälsa.
Mor och dotter pysslar med trädgården tillsammans... Jag kan tycka att det är lite udda att man klär sig så här frivilligt men i Japan är det absolut inga konstigheter och man ser dagligen människor som tar till olika medel för att skydda sig mot solen. Solen är absolut mycket starkare här i Asien jämfört med hemma i Sverige. Något som kan tyckas självklart, ändå bränner jag mig varenda sommar jag är här! Kanske dags att skffa några nya vanor!?
 
Klicka på bilderna för respektive källa.