Food
Travel
Film & TV
Our Home
Metrobloggen
Outside Tokyo
Outside London
Family & Friends
Culture & Tradition in Japan

17: 01 02 03
16: 04 05 06
15: 01 02 03 04 06 07
14: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
13: 01 02 03
12: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 12
11: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
10: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
09: 11 12
08: 01 02 03 04
07: 10 11 12

a place of our own

24 Apr 2016
 
Nu har vi bott i vårt share house i East Acton i ca 9 månader. Vi har verkligen bott in oss och vi trivs bra. Våra 4 house mates är alla jättetrevliga och det är nog det viktigaste, eftersom man ses varje dag och lever så tätt inpå varandra. Eftersom vi bor i ett stort 2-våningshus så det känns inte trångt eller överbefolkat. Snarare vet jag inte vad vi skulle göra med ett så här stort hus om vi bodde här själva. Eller nu ljög jag, självklart skulle jag gå loss och inreda varje rum precis som vi (jag) vill ha det. 
 
 
Själva rummet jättebra, stort och rymligt, vita väggar, en hel vägg med garderober och ett ordentligt fönster som vätter mot trädgården som släpper in massa ljus. Ingen insyn har vi heller, trots att trädgården gränsar till en allmän park. Att vakna upp till ett soligt rum med fågelkvitter i bakgrunden är något av det bästa jag vet. Jag är jättenöjd hur vi har fått till det inne i vårt rum, vi har nu allt vi behöver. Förutom möjligtvis en tv, men den vet jag inte var vi skulle ställa i så fall. Extra nöjd är jag med skrivbordet, som faktiskt är en dörr som skulle slängas några hus bort på vår gata som vi knyckte mitt i natten...
 
 
Men det kliar verkligen i fingrarna att få inreda och pyssla vidare, att bo i en egen lägenhet eller litet hus hade vart så roligt. Att inreda och göra mysigt hemma är verkligen något som ger mig så mycket nöje, så att bara ha ett rum att vara kreativ i är något som känns väldigt jobbigt. I vårt delade kök har jag gjort mitt bästa för att göra det fint och praktiskt i "vår del" men det är bara så mycket man kan göra när man delar med andra. Dessutom är köket ganska slitet och nergånget, agenten som sköter om huset gör verkligen bara det mest nödvändiga reparationerna så mysighetsfaktorn är ganska låg. De andra äter inte ens i köket, det är bara Shin och jag som utnyttjar köksbordet. 
 
 
Även om vi trivs jättebra här så hoppas vi kunna flytta i år, mestadels för att Shins jobb ligger så långt bort. Men tanken är också att om vi flyttar längre bort från centrala London så kanske vi kan hitta ett boende där man bara delar med 1 eller 2 andra personer. Då kanske möjligheten finns att göra det mer till sitt eget. Att flytta till en egen lägenhet är också ett alternativ, men då skulle vi knappt ha några pengar kvar efter att ha betalat hyran, mat och alla andra utgifter. Och det är det nog inte värt. Vi får se.


Please write me something nice (^∇^)

Name:
Remember me?

Email: (will not be shown)

Website:

Reply: